Alla inlägg under mars 2014

7 dagar kvar!

Av Carin - 23 mars 2014 11:11

Beräknat datum för bäbis är 30 mars. Det är sju dagar kvar, och redan nu börjar väntan bli olidlig. Har nog mest tagit för givet att detta barn skulle bete sig ungefär som Albin som kom ut i vecka 38 (37+1). Men nu är vi inne på vecka 39 (38+6), och ingen bäbis känns på G. Tanken på att det skulle kunna vara 7+14 dagar, eller mer kvar är olidlig. Detta är verkligen en ny känsla. Med Albin hann jag aldrig fundera på om det inte skulle var dags snart,jag var varken redo praktiskt eller känslomässigt när han kom. Att det gjorde ont var jobbigt,och att det var bäbis påväg fattade jag nog inte riktigt fören vi kom in, och jag var 8 cm öppen.

Nu går jag och känner efter, och hör och häpna, nästan längtar efter att det ska göra ont. Känns helt idiotiskt faktiskt.

Eftersom alla praktiska förberedelser känns klara har jag inte så mycket att pyssla med. Orken i kroppen är minimal och virrigheten i huvet maximal. Världen kretsar mest kring denna bäbis. Nästan så det är svårt att ta tag i något annat. Med andra ord är jag känslomässigt så redo jag kan bli med.

Syftet med att starta blogg är att använda den som verktyg när kroppen ska jobbas tillbaka efter bäbis och 30 kg +. Och planen var att börja lägga upp en plan för hur detta skulle gå till. Men..

Jag kan föreställa mig ploppa bäbis, och hur kroppen känns efteråt. Att vara dyngtrött av vakennätter och ha ont i muttan. Jag kan tänka mig hur smal jag kommer känna mig efter förlossningen, och några dagar efter det. Och jag kommer ihåg fasan när den känslan går över, och kroppen känns som en oformlig fläskklump. Men jag kan inte för allt i världen föreställa mig att börja komma tillbaka till det normala.

Jag vet att det kommer. Men just nu är tanken på att kunna ligga på mage nästan overklig. Eller att ligga på rygg utan att det dra och spänner, eller på sidan utan att höfterna värker. Helt enkelt är det svårt att föreställa sig kroppen som något annat än vad den är idag.

Så att göra en plan för träning och kost känns både omöjligt, och faktiskt onödigt.

Någon dag ska jag beskriva min vikt och träningsresa, och vad drivkraften idag är. Men just nu nöjer jag mig med att säga att planen inte är att bli bikinimodell, den är inte att träna som en galning, äta som en fluga och bli smalast.

Som mycket annat för ADHD huvudet handlar det om rutiner, balans och välmående.

Så..

Jag tänker mig att några veckor utan en tanke på kroppen som projekt är viktigt. Att få landa i en ny familjesituation, bara få vara och förhoppningsvis vara riktigt lycklig. Kroppen får läka i lugn och ro, och huvudet kan få anpassa sig till hormoner och känslosvallningar.

Men ett av mina mål är att komma igång med att springa innan hösten kommer. (Jag verkligen längtar efter att springa. Något som har känts som en fysisk omöjlighet i mer än 3 månader nu.) Efter vad jag har förstått är det bra att vänta sådär 6 månader innan man börjar hoppa och springa, för att bäckenbottenmuskulaturen ska vara stark nog.

Så det är en en av de få ansträngningar jag tänker göra första veckorna. Komma igång med lätt träning av bäckenbotten och magmuskler.

Nu önskar jag mest att bäbis kommer ut, så livet efter 5 vilostunder per dag kan börja. Idag lyser faktiskt solen och det är varmt. Första dagen som ytterdörren får stå öppen ett tag. Helt fantastiskt mycket vårkänsla en sådan enkel sak kan ge!

Isak röjjer med motorsåg och jag försökte vara hjälpsam och släpa ris, men efter några minuter var jag sjukt anfådd. Tog en promenad till brevlådan istället, och kokade kaffe. Lagom mycket aktivitet för mig det.